LELU

En historia om en pojke och hans pappa.

Lelu är 8 år och är på sommarlov med pappan och hans nya familj.

(Swedish only)

 

 

   

De första etablerande scenerna ur manuset.

SCEN 1 / FÄRJELÄGER.
På en öppen plats vid en kaj står en stor kamera uppställd. Framför linsen en familj i semesterkläder. Alla har solglasögon på sig, skrattar stort.
En pojke i åttaårsåldern får en polaroidbild i handen av mannen bakom kameran. Han viftar med den och bilden av familjen kommer långsamt fram.
Mannen tar emot pengar av familjens pappa, ger honom fotot och ett papper. De går skrattande därifrån.

Fyra skränande militärer skrattar på amerikanska. De står balans på kajkanten. Kameran låter, en av dem plumsar handlöst i. Pojken står och tittar på när han tar tag i en livboj och hissas upp av sina kamrater. Mannen bakom kameran håller upp bilden framför den genomvåte flottisten.

En pojkröst hörs berätta:

LELU (VO):
Jag heter Lelu. Han med kameran är min pappa. Han tar bilder av alla som vill ha.
Han får pengar för det. Om jag hjälper till får jag också pengar.

Pappan står framför honom med en guldtia. Lelus fingrar sluter sig om myntet.

SCEN 2 / GLASSKIOSK.
En stor mjukglass strut med strössel hamnar i Lelus lilla hand. Plötsligt börjar det ringa. Mannen i kiosken ser sig omkring. Det ringer ur pojkens tröja, han lyckas balansera glassen i ena handen och dra ut en mobiltelefon underifrån tröjan med den andra.

Mannen i glasskiosken skrattar, Lelu skrattar tillbaka. Han lyckas trycka på rätt knapp, håller telefonen till örat och lyssnar, samtidigt som han äter sin glass. Han frågar plötsligt:

LELU:
Är det varmt?

Han lyssnar på svaret och fortsätter prata:

LELU:
Jag har en jättemjukglass i handen...jaja jag får mat också...Hej då.

Det är tydligt att han vill bli av med telefonen och kunna njuta av sin glass.

© Thore Soneson 2003
till index_film  

LELU som pdf fil